Zeiss Sonnar T* 24-70/2.8 ZA
I fredags avslutade jag grundkursen för räddningsinsats på Sandön. De tre avslutande veckorna var intensiva och vi åkte på larm som iscensattes med riktiga skademarkörer. Bil- och bussolyckor, bränder och rökdykning, sjukvård och vattenlivräddning m.m. Jag har lärt mig mycket och träffat många trevliga kollegor från övriga landet under utbildningen.
Det var en härlig känsla att få komma hem till Saxnäs i fredags kväll. Snö, upplega och en familj som saknat mig.
Och i dag bärgades årets första pimpelröding.
Min Svartpanna.
Bucklig, sned och vind.
Jag fann den i ett uthus i Fjällboberg. Kaffepannan var svart redan då. Välanvänd och fylld av historier från förr.
Och den levererar alltid utsökt kaffe.
I höstas fotograferade jag renskiljning i Froskon.
Jag gillar att leka med panoreringar med längre slutartider. Många av bilderna slänger jag med ibland sitter rörelsen i bilden som jag vill ha den.
Bilden finns också att köpa som canvastavla i storleken 37 x 100 cm. För mer information om tavlan klicka här.
Förra veckan. Onsdag kväll.
I bilen mellan Dikanäs och Slussfors upptäckte jag ljuset på himlen. Det blev starkare under färden österut.
Strax före midnatt nådde jag mitt mål. Den lilla ön ute på Storavan som ligger mig mycket varmt om hjärtat.
Det första jag gjorde var att fotografera norrskenet. Stjärnor, dansande färger i olika nyanser och den svarta natthimlen. Mäktigt.
Tack Tobbe för ett par härliga dagar! Nästa gång skulle jag bli tacksam om du kunde hålla igen på effekten i gasolkylskåpet. Visst är det coolt att tina pilsnern drickbar i den vedeldade bastun först. Men – jag föredrar att få dricka den direkt…
I går. Klockan tio över fyra ringde väckarklockan.
Väderprognosen dagen innan visade på kanonväder. Dessutom skulle nattemperaturen krypa ner mot nollstrecket. Jag drömde om dimslöjor och vackra höstfärger, i morgon- och kvällsljus.
Jag styrde bilen mot Borgafjäll.
Blaikfjället myrar var på sina ställen vita av frost. När jag körde ner i skogslandet igen stod två nyfikna älgar och tittade på mig.
Kompakt dimma mötte mig i Borgafjäll. Jag tillbringade morgonen med att fotografera efter Borgasjöns strand. Jag fick min önskebild – Borgahällan inramad med hösfärger och dimma.
Sedan axlade jag ryggsäcken och greppade mina vandringsstavar. Vid Klöverstugan tillbringade jag ett bar timmar. Jag njöt också av smörstekt souvas och tunnbröd med några kåsor kokkaffe som efterätt intill ett vackert vattenfall.
Jag sneglade upp mot toppen av Klöverfjället innan jag vandrade vidare – uppåt. Jag skrämde upp en fjällripa och jag tyckte mig se skymten av fler bakom ett krön. Sten, mer sten, stora block och mindre. Underlaget på fjället var verkligen en utmaning. Efter en timme nådde jag toppen samtidigt som en rovfågel flög ut från fjället under mig. Mäktigt.
Den förväntade högtidsstunden med kameran förvandlades till ett moln. Som jag plötsligt befann mig i. Kall vind och dålig utsikt gjorde att de förväntade bilder mot Korpådalen och fjällen i väster gick om intet.
Jag bestämde mig för att ta slalomvägen nerför Klöverfjället, istället för att gå samma väg tillbaka. Oj vad brant, stenigt och halt det var på sina ställen. Benen och fötterna var möra av strapatsen utför som också skavde håll på mina vandringsstrumpor.
Innan jag träffade på leden vid spängerna i björkskogen stannade jag mitt i ett vackert orangerött fält av blåbärsris. De blåa bären frestade mig och jag fick en baktanke. Jag tog av mig ryggsäcken plockade fram svartpannan. När den var fylld vandrade jag de sista kilometrarna till bilen i ett tilltagande mörker.
Vilken dag. Härliga fjällmiljöer, bra foto och rikliga mängder fjälluft av utsökt kvalitet!
I dag ska jag tillaga en blåbärspaj…
Jag har haft ett par fina dagar hemmavid. Strålande väder och vackra höstfärger. Därtill har jag haft min gode kamrat Hasse på besök.
Vi har fiskat, kokat kaffe och fjällvandrat.
Bilden tog jag i förmiddag på Pojken strax utanför Saxnäs. Det var häftigt när dimmorna skingrades och solen trängde igenom.
I sommar besökte jag Funäsdalen under en vecka i början av juli. Paddlingsäventyret in till Tandsjön i Rogenområdet var höjdpunkten under vår vistelse. Den mytomspunna sjön har tidigare inte varit upplåten för sportfiske men i år har fiskeguiden Michael Ärfström/Two Little Feet erbjudit ett begränsat antal fiskedygn med guide.
Fantastisk natur och storra harrar, ett nytt flugmönster och trevlig samvaro. Bra foto och veckans bästa väder. Jag fick mersmak. Hit återkommer jag gärna.
Tack till hela fiskegänget och vår fiskeguide Michel Ärfström.
Mer information:
Klicka här för att besöka Two Little Feets hemsida för att ta del av bland annat fiskeresorna till Tandsjön.
Tandsjön i Fiskejournalens nyhetswebb:
Jag har varit upptagen med annat än foto den sista tiden. De sista två veckorna har jag påbörjat grundkursen för räddningsinsats på Sandön.
När jag kom hem till Saxnäs i går kändes det som hösten anlänt. Varje år kommer samma känsla över mig – att fjällsommaren är alldeles för kort. En viss nyans av vemod infinner sig och jag känner mig inte riktigt klar med årstiden.
Det är tur att jag passade på att njuta när jag fick tillfälle – i sommar…
Augusti är en månad jag gillar. Mörkret kommer tillbaka om nätterna och då flugfiskar jag gärna.
Bilden fotograferade jag förra veckan. Efter en riktigt skön kvällslutare i tältet vaknade vi utsövda och redo för storöringsjakt. Och den fortgick ända tills vi åt frukost vid fyratiden på morgonen, innan vi kröp ner i sovsäckarna. Ögonblicket förevigade jag när natten var i sin linda och utrustningen gjordes i ordning i pannlampas sken.
Bildstabilisering är guld värd när jag fotograferar bilder i dåliga ljusförhållanden eller vill ha en längre slutartid av en anledning, t ex för att ge forsande vatten rörelse i bilden. Att kunna få användbara bilder med en slutartid på 1/3 sekund på frihand utan stativ är häftigt. Och att bildkvaliteten på högre ISO-tal är imponerande på min Sony A99 är också till mycket stor hjälp.
Förrförra veckan…
Någonstans i Vindelfjällen vid en vacker öringström blev det kapplöpning nerför strömmen. Flugspöet var böjd i en vid båge och Brian – the running man, bemästrade situationen när han förföljde rusningen nedför forsarna.
Och det är ingen fjärilshåv fiskeguiden Ulf Johansson vid Fiskecentrum Ammarnäs håller i handen.
Hela historien kommer ni att få läsa om, i vinter eller nästa år i Fiskejournalen…
Thanks Brian, Johan and Ulf for some fantastic days!
Jag har varit ute i vildmarken i flera veckor nu, känns det som…
I dag var jag hemma. Camilla tyckte jag skulle passa på att koppla av med en tur med kajaken. Jag nappade.
Kvällen var livlös förutom öringen som vakade när jag gått i land. Snabbt la jag ut flugan och den högg omgående. Rödingen däremot, såg jag inte skymten av trots att långedraget var på släpp.
Solnedgången var aftonens begivenhet. Den orange cirkeln dalade mellan Stöken och Ropen. Det var först när jag tappade fokus som jag blev nöjd bilden.
Återkommer med några bilder från vildmarken, de senaste veckorna…
I det nya numret av Fiskejournalen, nr 7-8, har jag ett flugfiskereportage om Ältsån publicerat.
När ovädret bedarrade under mitt besök förra året fick jag uppleva en högtidsstund. Torrflugefiske efter stora vakande fjällöringar. I reportaget kan ni också ta del av ett giftigt flugmönster – Koltzer Firefly.
Tack Ulf och Bodil på Ammarnäs Fiskecentrum och Wärdshus!
Ta del av mer information om de fiskresor Ammarnäs Fiskecentrum genomför i samarbete med Rans sameby till Ältsån genom att klicka här.
