Sony A99
I förmiddags.
Nyis, vackra iskristaller och röding…
I somras besökte jag Härjedalen och Rogenområdet. Vid ett tillfälle paddlade jag iland på en liten ö med silvriga tallskelett. Det var först när jag kom närmare ett av träden som jag upptäckte den vackra laven.
Färgkombinationen av lavens gulgröna färg och det gråsilvriga trädet var både vackert och fascinerande.
Varglaven är fridlyst. Namnet har den fått för att den förr sades användas som varggift. Laven innehåller vulpinsyra.
Källa samt för mer information: Wikipedia – varglav.
I fredags avslutade jag grundkursen för räddningsinsats på Sandön. De tre avslutande veckorna var intensiva och vi åkte på larm som iscensattes med riktiga skademarkörer. Bil- och bussolyckor, bränder och rökdykning, sjukvård och vattenlivräddning m.m. Jag har lärt mig mycket och träffat många trevliga kollegor från övriga landet under utbildningen.
Det var en härlig känsla att få komma hem till Saxnäs i fredags kväll. Snö, upplega och en familj som saknat mig.
Och i dag bärgades årets första pimpelröding.
Min Svartpanna.
Bucklig, sned och vind.
Jag fann den i ett uthus i Fjällboberg. Kaffepannan var svart redan då. Välanvänd och fylld av historier från förr.
Och den levererar alltid utsökt kaffe.
I höstas fotograferade jag renskiljning i Froskon.
Jag gillar att leka med panoreringar med längre slutartider. Många av bilderna slänger jag med ibland sitter rörelsen i bilden som jag vill ha den.
Bilden finns också att köpa som canvastavla i storleken 37 x 100 cm. För mer information om tavlan klicka här.
I det senaste numret av tidskriften Fiskejournalen är artikeln ”Tio flugor för fjällfisket” publicerad. Här kan ni läsa om min gode vän Jonathan Johansson. Han bjuder på sina giftigaste fjällflugor och berättar om sitt liv som fiskluffare och fiskeguide. Jonathan har bland annat tillbringat över ett år på Finnmarksvidda och bott i Saxnäs under flera år.
Bilden: Visst syns det att harr är Jonathans favoritfisk?
I somras, uppe på Stekenjokksplatån, fick jag se den vackraste nyansen av blått – fjällgentiana.
Förra veckan. Onsdag kväll.
I bilen mellan Dikanäs och Slussfors upptäckte jag ljuset på himlen. Det blev starkare under färden österut.
Strax före midnatt nådde jag mitt mål. Den lilla ön ute på Storavan som ligger mig mycket varmt om hjärtat.
Det första jag gjorde var att fotografera norrskenet. Stjärnor, dansande färger i olika nyanser och den svarta natthimlen. Mäktigt.
Tack Tobbe för ett par härliga dagar! Nästa gång skulle jag bli tacksam om du kunde hålla igen på effekten i gasolkylskåpet. Visst är det coolt att tina pilsnern drickbar i den vedeldade bastun först. Men – jag föredrar att få dricka den direkt…
Igår.
Snö på Marsfjällen och färggranna träd i förgrunden.
Fotoläge.
Bilden finns nu att köpa som konstutskrift eller canvastavla.
I går. Klockan tio över fyra ringde väckarklockan.
Väderprognosen dagen innan visade på kanonväder. Dessutom skulle nattemperaturen krypa ner mot nollstrecket. Jag drömde om dimslöjor och vackra höstfärger, i morgon- och kvällsljus.
Jag styrde bilen mot Borgafjäll.
Blaikfjället myrar var på sina ställen vita av frost. När jag körde ner i skogslandet igen stod två nyfikna älgar och tittade på mig.
Kompakt dimma mötte mig i Borgafjäll. Jag tillbringade morgonen med att fotografera efter Borgasjöns strand. Jag fick min önskebild – Borgahällan inramad med hösfärger och dimma.
Sedan axlade jag ryggsäcken och greppade mina vandringsstavar. Vid Klöverstugan tillbringade jag ett bar timmar. Jag njöt också av smörstekt souvas och tunnbröd med några kåsor kokkaffe som efterätt intill ett vackert vattenfall.
Jag sneglade upp mot toppen av Klöverfjället innan jag vandrade vidare – uppåt. Jag skrämde upp en fjällripa och jag tyckte mig se skymten av fler bakom ett krön. Sten, mer sten, stora block och mindre. Underlaget på fjället var verkligen en utmaning. Efter en timme nådde jag toppen samtidigt som en rovfågel flög ut från fjället under mig. Mäktigt.
Den förväntade högtidsstunden med kameran förvandlades till ett moln. Som jag plötsligt befann mig i. Kall vind och dålig utsikt gjorde att de förväntade bilder mot Korpådalen och fjällen i väster gick om intet.
Jag bestämde mig för att ta slalomvägen nerför Klöverfjället, istället för att gå samma väg tillbaka. Oj vad brant, stenigt och halt det var på sina ställen. Benen och fötterna var möra av strapatsen utför som också skavde håll på mina vandringsstrumpor.
Innan jag träffade på leden vid spängerna i björkskogen stannade jag mitt i ett vackert orangerött fält av blåbärsris. De blåa bären frestade mig och jag fick en baktanke. Jag tog av mig ryggsäcken plockade fram svartpannan. När den var fylld vandrade jag de sista kilometrarna till bilen i ett tilltagande mörker.
Vilken dag. Härliga fjällmiljöer, bra foto och rikliga mängder fjälluft av utsökt kvalitet!
I dag ska jag tillaga en blåbärspaj…
Jag hade ett ärende ner till låglandet idag. Kamerautrustningen fick följa med om något skulle dyka upp på vägen.
Under hemfärden fann jag ett motiv. Att stiga ur bilen. Asplöv i en färgskala från gult till rött.
I bäcken just nedanför näcken fann jag en samling löv på vattenytan. Vackra mönster och färger mot det mörka vattnet.
Vilket flyt. Jag hade med fotot idag.
Jag har haft ett par fina dagar hemmavid. Strålande väder och vackra höstfärger. Därtill har jag haft min gode kamrat Hasse på besök.
Vi har fiskat, kokat kaffe och fjällvandrat.
Bilden tog jag i förmiddag på Pojken strax utanför Saxnäs. Det var häftigt när dimmorna skingrades och solen trängde igenom.
